Åren rinner iväg och plötsligt är det dags igen för en summering av det år som har gått. Man kan väl säga att jazzvinyl, både i stora och små format, har dominerat året. Så mycket jazz som det har blivit i år är helt otroligt och även vad gäller jazz-EP's har det varit ett massivt år! Årets stora förlorare däremot bör klart vara 80-talsmusiken, där det är svårt att finna vettiga saker som man inte har och som är till lika vettiga priser. I och med att Sundsvalls innerstad bara har tre egentliga platser att köpa bra vinyl på, Mitt Second Hand (fka Erikshjälpen), HK och Vinylstallet, så blir det förstås deras utbud som styr allt. Myrorna kanske någon frågar sig, men dom har ju flyttat på sig i år och skivavdelningen har minskat drastiskt på det nya stället. Synd är det, eftersom Sundsvall en gång hade så enormt många second hand-butiker/loppisar, men en efter en har dom stängt igen med åren. Annars har väl året mer handlat om hur länge till som vinylen kommer att hålla sin popularitet, i och med att CD-skivan är på uppåtgående igen och missnöjet växer bland många samlare/random skivsköpare över överpriserna i butikerna på vinyl, även second hand märk väl. Jag skrev en krönika för flera år sen om hur jag förutspådde att vinylboomen skulle få ett slut om man inte slutade att tro att allt vinyl är guld och desperat försökte höja priserna på kreti och pleti. Sen om CD-skivan får en samma boom och därmed samma behandling åter står att se. Jag tror i alla fall vi börjar se effekterna av det nu tyvärr, så det ska bli intressant och se hur allt detta kommer att fungera 2025.
En årslista över årets bästa fynd ska det i alla fall bli och den domineras till 50 % av jazzplattor och skivor hittade under våren och fram till sommaren. Hösten har varit väldigt lugn, men det kanske behövs också för att sortera och få någon ordning på allt man hittar. Nåväl, här är årets bästa köp under året, varav en del även redan har tagits upp på bloggen.
10 Pet Shop Boys - Hotspot
Det ska inte sägas att "Hotspot" är någon av Neil och Chris starkare plattor. Snarare är detta en mellanplatta som verkar villa gå åt lite olika håll. Men det är ändå en solid och helt OK Pet Shop-platta. Framför allt är den värd sin plats på listan när jag hittar denna fyra år gamla platta med favoriterna för enbart 20 kronor på Videodrome.
En av årets svängigaste plattor med mannen, myten och legenden Teddy Wilson och ett gäng häftiga musiker vid en maj-session i New York 1945. Red Norvo, Charlie Shavers, Wilson och Remo Palmieri bjuder på tidlös och klassisk småbandsswing av 40-talsstandard!
Ett av 60-talets ösigaste örhängen upphittades till sist i singelformat. Förvisso utan riktigt omslag, vilket kanske hade givit en än högre plats på listan. Men att ha Spencer Davies ikoniska "I'm a man" på singel är en ynnest och en stor glädje!
Art Farmer är trumpetaren som inte räds att gå sina egna vägar och skapa jazz av det mesta. Han har gett sig på den svenska musikskatten och här får barockens mästerverk en spännande ansiktslyftning. Och det funkar kanonbra, dessa nya arrangemang! Kanske årets mest spännande skivköp musikaliskt! 6 Earth, Wind & Fire - That's the way of the world
Det tog emot att erkänna det. Hur mycket jag än älskar EWF's mest kända plattor "All 'n all" och "I am" så lyckades dom att ta sig ännu ett steg högre med plattan innan dessa. Filmsoundtracket som av säkerhetsskäl släpptes innan filmen och därmed kunde stå på egna ben från en floppande biopic. Och det svängde något så enormt och var otroligt snyggt!
5 Bennie Moten - The complete Bennie Moten Vol. 1/2, 3/4 och 5/6
Det regnade jazzplattor med 20-talsjazz på Mitt Second Hand (fka Erikshjälpen) under årets sista månad. Och mest spännande var en trio dubbelalbum med den idag bortglömde Bennie Moten och hans band. Moten är annars mest känd som bandledaren som gav Count Basie både karriär och efter sin död sitt band, varvid The Count blev det han blev. Men att hitta hela tre kanonfina dubbelalbum med Moten, utgivna på RCA Black & Whites serie Jazz Tribune, var en otroligt fin skatt att hitta på skiva!
Jag har verkligen fått lysmäte på mitt intresse för jazzens tidiga period i år och här är ännu ett bevis på det. Tre stycken skivor i 10-tumsformat, en med Johnny Dodds, en med Bix Biederbecke och en med världens första riktiga jazzorkester, The Original Dixieland Jazzband, får ses som bland det intressantaste i genren. Både skivformatet och det faktum att dessa tre, och framför allt Original Dixieland Jazzband har dom äldsta jazzinspelningarna jag någonsin hört gör att dessa tre hamnar på en hög placering på denna årslista.
Ett band i spillror får i uppdrag av skivbolaget att ge ut en platta till och man väljer att ge ut en av sina sista livespelningar innan man splittras. Bandets olika advokater tackas till och med på skivomslaget. När jag visade albumet på diverse streamar på Vinyl Community så sas det att plattan egentligen var för överdubbad. Det kanske det är, men det låter likväl otroligt bra och snyggt! Man lyckas dölja sina träter väl för publiken och ge dom precis vad man vill ha och det är hur häftigt som helst!
Gregoriansk religiös musik är normalt inte det jag konsumerar mest, men när jag till sist efter 12 års letande efter att jag såg Vox Archangeli live i Hedvig Eleonora Kyrka till sist hittar en platta med dom och kan åter avnjuta deras och Danne Sundquists mästerliga blandning av deras kyrkomusik och mjuka elektroniska synthmattor så slog hjärtat lite extra! Självklart ett av årets bästa fynd!
Jag funderade länge på om jag skulle inkludera alla skivorna som årets fynd eller bara några eller kanske till och med bara en, den med Lars Gullin och Monica Zetterlund. Men till slut så valde jag att ändå se hela högen som ett stort årets fynd. Jag gick på Sundsvalls Retromässa i höstas och såg ett bord med en kvinna säljandes en hel del singlar. När jag grävde där så såg jag att det fanns väldigt mycket jazz där, och inte vilket som helst utan mycket Lars Gullin, en med Art Blakey's Jazz Messengers och en med Tommy Flanagan inspelad i Stockholm. Och allt för en femma styck. Kanonköp! Men min magkänsla sa mig att detta kunde vara något utöver det vanliga, så av ren nyfikenhet satte jag mig på Discogs och kollade. Alla var värd 100 kronor eller mer. Art Blakey var värd 230 kronor och Gullin/Monica Z hela 670 kronor. Detta brukar förstås inte påverka mig nåt nämnvärt, men visst är det ett fynd och riktigt kul att hitta värdefulla singlar för en spottstyver och visst är det värt att bli årets fynd 2024. Lägg till där också att det är riktigt fina Lars Gullin-EPs med höjdarjazz.
ÅRETS LÅT Numera är det ju också en tradition att jag utser årets låt, kanske enda gången på året då ny musik som oftast inte finns i fysisk format får komma fram. Musikåret 2024 har väl inte flödat över av nya spännande namn med intressant musik. Några namn som jag kommer att höll ögon och öron öppna för i framtiden finns det dock, som britpopens nya stjärna Jake Bugg, svenska electrotjejen TUVA, Jackie Mare, Towa Bird och Färöarnas stjärna Eivor, som jag sent om sido har lärt mig uppskatta. The Black Keys gjorde vad som kan vara årets album med sin häftiga 90-talsdoftande platta "Ohio Players". Men det har också varit lite av elefanternas julafton med många gamla favoriter som kom med ny kanonbra musik, Tears For Fears, Stevie Nicks, Pet Shop Boys, Travis, Johnny Marr och Thåström med mera. Dom som gjorde årets låt får också ingå i kategorin elefanter, för under året kom det ett album som
Indochine årgång 1985 från plattan "3"
hette "Babel babel" med dom legendariska fransmännen i Indochine. Deras klassiska 80-talsalster "Le péril jaune" och 1985-plattan "3" har redan passerat här på bloggen. Nu var det dags för Nicolas Sirkis och hans mannar att äntligen släppa nytt på platta och det gjorde man med en förstasingel som var något utöver det vanliga. "Les chant des cygnes" (Svanesång) var tänkt till fotbolls-VM, men den var så stark att den kunde stå på egna ben. För årets fotbollskör hördes i den här låten, som jag vevade om och om och om igen. En grymt härlig och skön new wave-aktig popdänga med en überstark refräng, precis vad jag behövde! Och det också med ett av mina favoritband från 80-talet! Därför blir Indochines "Les chant des cygnes" årets låt 2024!
Därmed är det dags att lägga året 2024 till handlingarna och öppna den tomma boken som det står 2025 på. Låt oss hoppas att detta är ett år med mycket mer nya, häftiga och bra skivfynd och musikupptäckter! Min önskelista är ännu inte tom på långa vägar så det finns mycket mer att hitta där ute. Så till nästa gång önskar jag er ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR! 🎇🎉🎊
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar