RIP Blancmange's Stephen Luscombe - skapade underskattade synthklassiker!

Det här är en lite sen hyllning, jag vet, men bättre sent än aldrig antar jag. För ett par veckor sen förlorade popvärlden en synthpionjär som tyvärr aldrig fick det erkännande världen över som hans band förtjänade. Stephen Luscombe, multiinstrumentalist och medlem och grundare av engelska Blancmange

avled 70 år gammal. Blancmange, bestående Luscombe och sångaren Neil Arthur, var ett band som jag upptäckte först runt 2000 och som snabbt rusade upp som en favorit i genren. Bandet gjorde glada, pigga och välgjorda synthlåtar och hade hits i hemlandet England med låtar som "Don't tell me", "Blind vision", "Living on the ceiling" och "Waves". Man gjorde också en lysande version av ABBAs "The day before you came" och fick Agnetha Fältskog att delta i videon. Plattan "Mange tout" är en riktigt bra och skön platta fast förankrad i 80-talets brittiska new wave-våg och jag skrev om den dessutom här på bloggen 2014.

Bandet splittrades 1986 och Luscombe samarbetade med Boy George i projektet The West India Company för att blanda indisk musik med pop. 2006 återförenades Blancmange och kom med ett nytt album 2011. Men Luscombe blev tvungen att lämna bandet strax därefter efter återkommande hjärtproblem och Neil Arthur har sen dess drivit Blancmange själv. Luscombe har dessutom gjort musik till filmer, dokumentärer och serier.

Luscombe gjorde musik och var med i ett band som aldrig fick en stor publik utanför sitt hemland. I Sverige spelades en del av bandets låtar i radioprogram som Metropol, men på listorna som fick man bara tre veckor på Poporama 1983 med "Living on the ceiling", trots att låtar som "That's love that it is" och "Don't tell me" hade potential att bli riktiga synthklassiker. Troligen var branschen mättad på band i genren, eller så hade Blancmange ett sätt att vrida på ljudbilden som gjorde att folk hade svårt att ta det till sig. För Blancmange vågade hitta sin egen stil på de engelska new wave-synth-musiken och Stephen Luscombe var en stor del i skapandet av flera av 80-talets bästa låtar i genren. Och för det så tackar jag Stephen Luscombe och vila i frid!